Framtidens skola i Thailand

Sedan några år tillbaka har jag intresserat mig för det som går under namnet Framtidens skola (trots att den redan finns!). Titta på filmen på länken så ser du lite av vad jag menar. Jag drömmer om att få arbeta i en miljö som är anpassat för att lära sig det man behöver nu och i framtiden, och skulle önska att skolan i Thailand kunde bli en sådan skola. Det är naturligtvis förknippat med kostnader, och i dagsläget har vi ingen aning om ifall det finns ett tillräckligt stort underlag för att driva igenom våra idéer. Men för att ni ska få en bild av vad jag menar, så tänkte jag bortse från ekonomi och spåna fritt.

I Framtidens klassrum har alla lärare gedigna IT-kunskaper. Digitala verktyg såsom bloggar, wikis, on-line communities, (mobiltelefoner?), serious games/datorspel, digitala bilder, film, podcasting, sådant som idag finns digitalt och som kan användas i undervisningen, bör vara naturliga läromedel i undervisningen. Det innebär att klassrummen måste vara försedda med digitala hjälpmedel och anpassade för att arbeta på ett annat sätt. 

"Dagens elever är annorlunda än dem som vårt utbildningssystem skapades för" (Prensky, 2001). De kallas av somliga för "digitala infödingar" medan vi andra är "digitala invandrare". De växer upp med helt andra förutsättningar än vi hade, och för dem är inte IT något som man använder vid speciella tillfällen - IT är en del av livet! Deras värld är för många vuxna okänd. Jag menar att vi måste besöka deras världar, undersöka vad det är som de finner så meningsfullt och omsätta den kunskapen så att vi kan möta barn och ungdomar på deras villkor. Genom att använda de digitala verktyg som ungdomarna själva använder kan vi utifrån den kunskap vi som lärare har om pedagogik och villkor för lärandet skapa en verksamhet som är anpassad för lärande på 2000-talet.

Har du sett Peter Tillbergs tavla "Blir du lönsam, lille vän?" Artikeln från DN är intressant, läs den gärna. Vad får det för konsekvenser att bedriva verksamhet för lärande i ett klassrum där barnen tittar varandra i nacken och läraren står framför dem (osynlig?). Är detta en miljö som gör oss kreativa? Som främjar samarbete? Där barnen aktivt söker kunskap? Där de blir motiverade att lära? Lär sig att kritiskt ifrågasätta? Var finns flexibiliteten? Få av dagens klassrum ser väl ut precis som på bilden, men idén om vad ett klassrum är och hur det ska se ut lever kvar, även om man har modernare möbler.

De flesta utlandsskolor som tar emot elever en kortare tid arbetar utifrån att eleverna har med sig uppgifter från sin lärare hemma. Jag skulle hellre se att de har med sig ett antal mål som vi ska arbeta mot under sin tid hos oss, och inte att de nödvändigtvis ska hinna till sidan 79 i boken. Är det någon som vill ha det så, kommer vi naturligtvis att se till att de har kommit fram till sidan 79 när de åker hem. Men om man arbetar målstyrt utifrån läroplanens mål så blir att nå målen en fråga om pedagogisk kompetens hos läraren där IT-verktyg är självklara hjälpmedel jämte andra mer traditionella läromedel. Varje barn skulle sedan arbeta med en digital portfolio som visar vad de gjort under sin tid i Thailand. 

Vill du att ditt barn ska gå i en sådan skola, eller ligger de här idéerna alltför långt bort ifrån "verkligheten"? Jag menar att  i en sådan skola vi kan träna våra barn för "verkligheten", att få kunskap och kompetens för livet och inte bara lära sig "skolkunskaper".